läsmaterialet, diskussionerna och workshop handlar om något som många känner igen, men som få har satt ord på.

Att leva, arbeta och engagera sig i en kommun där alla känner alla innebär något särskilt. Relationer blir tätare. Roller flyter samman. Avstånd, både geografiska och sociala, blir kortare.

Det skapar möjligheter.

Men också utmaningar.

Under många år har jag studerat entreprenörskap och landsbygdsutveckling, med särskilt fokus på hur människor organiserar sig lokalt när förutsättningarna inte alltid är givna. I min forskning har jag mött företagare, tjänstepersoner, politiker och ideellt engagerade som alla försöker få saker att fungera, ofta samtidigt, ofta i flera roller.

Det var i dessa möten som en återkommande bild började växa fram.

En bild av komplexa relationer.
Av människor som sitter “på flera stolar”.
Och av något som inte riktigt passade in i de modeller och teorier som ofta används för att förstå utveckling.

Samtidigt såg jag något annat.

Det är dessa insikter som ligger till grund.

Men det här är inte en akademisk avhandling.

Det är en berättelse.

Genom Katrin får du följa en vardag där gränser suddas ut, där förväntningar krockar och där beslut sällan är enkla. Hennes erfarenheter speglar något större, ett mönster som finns i många landsbygdskommuner.

Mitt mål är att göra det osynliga synligt.

Att sätta ord på det som ofta bara känns.

Och att bidra med ett språk och en modell som kan hjälpa kommuner, föreningar, organisationer och individer att förstå, och arbeta med det som uppstår när alla känner alla.

För det är inte något som ska lösas bort.

Det är något som behöver förstås.

Och användas.

Anne Ribjer